Kärlek med tydliga gränser

Vidar har blivit så stor nu att han har börjat följa med kompisar hem efter förskolan. Det är suuuuperkul, verkligen! Skönt att se honom knyta an till andra barn. Och sen är det ju faktiskt ganska skönt att få en eftermiddag ”för sig själv” ibland!

Men ibland sätter man skrattet i halsen. Som igår. Vidar följde med Sebastian hem efter förskolan. Redan där blev jag lite orolig. Sebastian är en sån där lite bråkig kille, som mest gillar att springa omkring med en bandyklubba verkar det som. Men det är klart att han får vara kompis med min son Vidar! tänkte jag.

Det skulle jag inte ha gjort. När jag kom hem till Sebastians familj (de bor i ett ”nybyggt” hus …) sa jag hej till pappan och frågade var ungarna var någonstans. ”Ja dom sitter framför tv:n” sa han!

Och mycket riktigt. Där satt dom… helt ensamma. Och när jag såg vad de tittade på, trodde jag inte mina ögon. Det hade ju varit illa nog om de tittat på ”Bolibompa” helt själva – men nu var det ”Playhouse Disney” de tittade på!

Jag kommer inte riktigt ihåg vad jag gjorde, men jag och min son Vidar var ute från den där lägenheten illa kvickt. Vidar var lite chockad och lite ledsen och när jag frågade vad det var han hade sett blev han osäker och började stamma lite. Jag var rak men ”schysst” och förklarade att jag ville att han skulle berätta vad han sett så vi kunde prata om det. Och då kom det: de hade inte bara sett på ”Playhouse Disney”, de hade sett på ”Nickelodeon” också. Och på DVD. Ensamma hela tiden, utan att ha någon vuxen som kunde förklara vad de såg och sätta det i ett sammanhang. Vidar hade blivit rädd för en häxa i ”Dora utforskaren” och så tyckte han att någon som tydligen heter ”Robby Rutten”(!) i ”Lazytown” är lite konstig, som han säger.

När vi kom hem, ringde jag Sebastians pappa och förklarade att jag inte uppskattade det som hade hänt. Han är från Skåne tror jag, och de flyttade till Söder för bara ett och ett halvt år sedan, så jag försökte förklara lite om det här med ”Söderandan” för honom. Om hur söderföräldrar bryr sig om sina barn. Jag vet inte hur mycket han förstod, men jag tror att det var bra att han fick höra lite ”raka rör”.

När Vidar skulle sova, förklarade jag att det nog var bäst om han grät en skvätt, för att få ut det ledsna. Det tog inte många minuter innan tårarna kom och jag kramade honom till sömns.

/Mattias

Annonser

45 kommentarer

Filed under Uncategorized

45 responses to “Kärlek med tydliga gränser

  1. Skåningar alltså, så himla oansvariga…

    • Hej Göran!

      Nej, jag tror inte skåningar är mer oansvariga än andra ……. men om man är ny på Söder kan det vara lite svårt att första hur ”Söderandan” fungerar. Hoppas han fick sig en tankeställare ……

      /Mattias

  2. Stellan

    Helt rätt ”agerat”! ”Snyggt” jobbat!

  3. samzon

    Jag förstår inte varför du blev upprörd?Jag tror inte
    dis,chan är så komplicerat att det behövs en vuxens
    närvaro för att reda ut tingen,eller?

    Hur skall ni göra när era barn vill ut på nätet?
    Sitta på en pall brevid och övervaka varje knapptryck?

    Söderandan verkar vara lite hämmande i barnens
    utveckling och ett självständigt liv.

  4. Hej,

    jag hittade den här suuuuperbraiga ”bloggen” idag och länkade till den från min sida.
    Jag hoppas att det är okej?

    PS. Besök gärna min blogg också!
    http://blogg.aftonbladet.se/1/2009/11/lordag-pa-soder

    Hare bäst!

    /”mymlan”

  5. Stackars pojke. Om han har en pappa som är så överbeskyddande som du verkar vara lär han ju fråga dig i framtiden om han får gifta sig, och behöva klartecken om han ska ha sex. Du vet att man kan älska ett barn till osäkerhet va? Ofta med resultatet att barnet försöker slå sig fri från sina föräldrar med en oönskad handling.

  6. …och att bo på söder sedan fyra år gör dig verkligen näst intill en söderkis fylld av söderanda 😉

  7. Ja jag vet inte vad jag ska säga. Jag är från skåne till att börja med men jag förstår inte varför du förstorar upp sådant här? Barnen lär behöva proffshjälp senare i åldern o det är inte pga andra barn o dess föräldrar utan tyvärr närmare än så.
    Stackars kille!

  8. Hej Martin och Lisa!

    Jag ser på era kommentarer att det kanske är lite svårt att ”haja” att en kille engagerar sig så mkt i sitt barn. Men jag tycker inte att ett barn far illa av kärlek …….

    *kram*

    /Mattias

    • En del ser din blogg som stor humor. Vi är andra som ser den som ett oroväckande exempel på hur man förstör ett barn. Kan du inte berätta vilket som är sanningen?
      Eller är du en av dom föräldrarna som gömmer sig för sitt barn och när dom inte hittar dig, börjar gråta, hoppar du fram och får ditt bekräftelsebehov mättat till din sons emotionella kostnad?

  9. Cornelia

    Haha! Jag avgudar din blogg, så himla kul..
    Ha det så bra 🙂

  10. Bra där! ”Söderandan” är inget som bara ”kommer” av sig själv. Jag hade turen att hamna i ett äkta ”Södergäng” när jag flyttade hit. De delade med sig av all sin ”Söderanda” till mig. De blev mina ”Söderfaddrar”.

    Jag kan inte berätta för dig hur du ska ”leva” ditt liv, men om du orkar ta tag i det så tror jag att alla skulle må bra av att du ”tog hand” om Sebastians pappa och blev hans ”Söderfadder” och visade honom lite av ”Söderandan”.

  11. Barn kan fara illa av kärlek om föräldern inte förstår vart en gräns går!

  12. Du kunde ju ha tagit det med kompisens pappa öga mot öga. Varför vänta tills du kom hem o tog det via telefonen? Lite fegt!

  13. Hej Lisa!

    Jag hade min son Vidar att tänka på. Vill inte att han ska se vuxna bråka ….. om du tänker efter är det nog det viktigaste. Eller hur!?

    /Mattias

  14. Jag har bott på Hornsgatan så länge jag kan minnas (1992 tror jag) och har ännu inte hittat Söderandan. Det närmaste jag kommit är när jag kom på några Bajenfans som stod och pinkade i min portsmyg efter en bandymatch på Zinken. Och det gav inte mersmak. Om man säger.

  15. Jojje

    Hej Mattias.
    Jag tycker att du verkar vara en riktig superpappa! Själv har jag låtit sjukpensionera mig från mitt förra jobb då jag helst ser att min lille Patrik slipper alla de dåliga influenser som sorgligt nog korrumperar barnen på dagis i dessa tider. Jag är där för min son till 100% och det är något att vara stolt över tycker jag.
    Om du vill ha lite tips inför en eventuell sjukpensionering är det bara att säga till.

    Mvh,
    Jojje

  16. Hej Martin, vilken trevlig blogg du har!

    Har inte du jobbat Mullbergaskolan?

    • Hej Klatuu!

      Ha ha! Nej, Mullbergaskolan finns ju inte. Det är ju bara ett ”internetskämt”. Tycker egentligen det är lite tröttsamt med såna …… roligare med sajter man kan lita på!

      /Mattias

  17. Arne

    Hej

    Skitrolig blogg!

  18. läraren

    Jag vill bara ge tips om att vara försiktig med att uppge andra barns namn. Även om du blir upprörd över en förälders beteende så är det både oschysst och oetiskt att nämna barnets namn eftersom barnet inte gjort fel.

  19. Jojje

    Hej Mattias,
    Jag känner att jag börjar få lite inspiration från din blogg till ett eventuellt namnbyte för min lille Patrik. Jag menar namnet kändes ju fint och så när vi fick honom, men såhär i efterhand är det ju egentligen ganska konventionellt och passar inte riktigt den spännande personen han kommer växa upp till att bli. Jag vill ju verkligen inte att hans namn på något vis ska komma att hämma hans personliga utveckling!
    Har du något förslag på fina och intressanta namn?

    Mvh,
    Jojje

    • Hej Jojje!

      Oj oj, det där med namn är svårt. Och egentligen tycker jag inte att någon annan än du och din tjej (eller kille!!!) ska tycka till om det.

      Men jag tycker Eldar är väldigt fint. Eller varför inte något lite äldre, som Frithiof?

      Lycka till!

      /Mattias

  20. CL

    Så om Vidar har vänner vars föräldrar inte har samma inskränkta och gammeldags syn på barnuppfostran som du så kommer han inte få umgås med dem? Och han kommer i kompiskretsen vara ”han som har konstig pappa som säger att han inte får leka”? Då dömer du ditt barn till utanförskap!
    Kan det inte vara nyttigt att han får andra infallsvinklar och lär sig att alla familjer inte fungerar precis som er?

    • Hej CL!

      Blir lite trött på att höra såna argument. Det funkar lite annorlunda här på Söder, och jag vet väldigt bra vad som är bra för min son Vidar. Men kul att du läser bloggen!

      /Mattias

      • CL

        haha.. jo, uppenbarligen. Förresten – ”här på Söder” – det finns ingen Mattias Nilsén folkbokförd på Söder – så om du ens är på riktigt (vilket jag betvivlar) så vill du inte betala din skatt i Stockholm iaf.

      • Till CL!
        Öppna dina ögon, ditt sinne och intellekt! Tänk ett varv till innan du skriver så slipper du framstå som en idiot!
        Detta sagt i all välmening 🙂

  21. Maria

    Jag tror att jag älskar dig nu.

    kram från förortsmorsan i bagis

  22. Leif

    Jag gråter när jag tänker på när ditt barn hamnar ute i arbetslivet. Hur han tvingas inse att livet inte är rättvist.
    Att man kan bete sig som ett svin och komma undan med det.
    Eller när han hamnar på högstadiet, hur ska han hantera ett hårt ord sagt i stundens hetta? Ska han argumentera tillbaka eller gråta. Visst är väl gråt ett friskhetstecken och en form av ventil men på högstadiet är det socialt självmord att inte säga emot. Vill du att din son ska behöva leva med mobbing? Bara över några onödiga tårar? Eller säger du att ”det händer inte mitt barn”? Hur vet du det isåfall? Är det så att du och endast du genom hela världshistorien har kommit underfund med korrekt barnuppfostran? Är ditt barn extra speciellt, extra begåvat och extra smart jämte andra barn?

  23. Tobias

    Ett barn måste veta hur verkligheten är. Det känns verkligen som att du försöker skydda ditt barn och gömma undan både dig själv och honom från det verkliga livet. Folk kommer bråka, han kommer inte alltid vara säker och lugn.

    Om han lär sig att världen är lika snäll och säker som han är med dig och din fru så kommer han inte klara sig i livet utan sina curling-föräldrar. Han kommer tro att det är säkert att gå ensam ute på nätterna när han blir äldre, vilket det inte är!

    Du älskar din son, och jag är glad att du gör det. Men dagens samhälle är tyvärr inte paradiset, även om hans hem är det. Han måste få lära sig hur det verkliga livet är.

    Lycka till!

  24. Håkan S

    Så skönt att någon uppmärksammar föräldrar till barn med ”vanliga” namn att det inte är ”okej” att låta ett barn sitta framför teven själv.

    Aldrig att jag skulle låta min Vilda titta på amerikanska teveprogram som Nalle Puh eller det hemska dubbade Firma Fantasiflytt.

  25. Magdalena

    Stackars din son. Ditt sätt att hämma honom på kommer att försvåra hans framtid nåt så fruktansvärt.
    Söderanda??? Va i H*lvete är det för sjukt trams?
    E ni så efter och inskränka i söder?

    • Pär

      Det roligaste är egentligen inte bloggen i sig (som är 2009 års version av Killinggängets Expressen Fredag). Utan kommentarer som denna.

  26. Nils

    Vore så himla roligt att få veta sanningen om den här bloggen.. Är det på skoj eller inte.. Luktar satir.. Eller galenskap..

    Men kul är det!

  27. Hahaha. Ja, det är bra att ni som bor på söööööder visar oss andra hur det ska vara.
    Men visst är den lite på skoj den här bloggen. Eller?

  28. Lollo

    Åh jösses! Har bara läst ett inlägg, men finner inga ord!!! Stackars pojk! Hela det här med ”att här på söder, är det lite annorlunda”, låter ju som en sekt nästan…

  29. smurre

    Till att börja med ett klargörande. Någon, i detta fall mannen bakom bloggen, som bott på söder i ”hela” 4år vet lika lite om söderkänsla som jag (född och uppvuxen på Söder) vet om jordbruk. Så ta detta från en kis med 30+ bast på söder, sila snacket!! Ärligt, från en medborgare till en annan, sila snacket om söder. Du är och kommer aldrig att bli söderkis, du är läpp som tror du vet, men har ingen aning. Så blada från holmen till Bystan. Jag är trött på läppar som driver upp bopriserna på söder. Vi betalar glesbyggdsbidrag för att slippa detta.
    Hajar du klyyket? Blada eller sila snacket om söder.

    Om du inte vill att grabben ska se disney, det kan jag köpa, så läs för honom P.A. Fågelströms bokserie ”Mina drömmars stad”. Så kanske du förstår vilket arv vissa av oss bär på. Det finns ingen kulturromantik där, bara skitiga, hårt drivna och nedtrampade människor. Jag tänker då inte låta någon nyfrälst bonnläpp trampa ned mitt arv.

    Tjena.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s